Sitter och funderar på vad som sliter mest på knäna, hög ratio dvs större belastning på knäna eller hög kadens dvs snabbare frekvens på trampen, men mindre belastning.
Någon som har synpunkter?
knäslitage
Re: knäslitage
Förhoppningsvis kommer någon expert och reder ut hur allt hänger ihop men i väntan gör jag ett försök. Själv har jag erfarit samt läst att låg kadens dvs hög utväxling kan slita på knäna. Det finns rätt mycket på nätet om man googlar och ett väldigt vanligt tips innan det talas om att justera klossar och liknande brukar vara just att växla ner. Samt höja sadeln.
Hardy - Bruce and Walker
Re: knäslitage
Är nog ingen expert, men eftersom jag kom hem från min andra knäoperation för sisådär fyra timmar sedan kan jag väl dela med mig av vad jag snappat upp...
* Hög kadens ska vara bättre än låg.
- Tung utväxling i uppförsbackar och motvind sliter naturligtvis. Även starter om man har bråttom iväg.
* Fotens placering på pedalen spelar stor roll.
- Jag har bytt till clipless eftersom man kan ställa in klossarna och dessutom har lite float som är snällare mot knäna. Säger sig själv att om man går med fötterna pekandes utåt (eller inåt) ska man ju också trampa så.
* Sadeln så högt att man trampar ut ordentligt.
- Förmodligen högst personligt eftersom det inte riktigt stämmer på mig. Jag sänkte en aning eftersom jag fick ont.
För att slippa fler operationer så kommer jag fortsätta köra fixed med broms, samt alternera och köra längre sträckor med växlad räser. Dessutom ska jag se till att fortsätta även efter rehabiliteringen med de balans- och styrkeövningar jag får av sjukgymnasten.
Man vill ju kunna fortsätta cykla, så det gäller att ta hand om den gamla kroppen...
* Hög kadens ska vara bättre än låg.
- Tung utväxling i uppförsbackar och motvind sliter naturligtvis. Även starter om man har bråttom iväg.
* Fotens placering på pedalen spelar stor roll.
- Jag har bytt till clipless eftersom man kan ställa in klossarna och dessutom har lite float som är snällare mot knäna. Säger sig själv att om man går med fötterna pekandes utåt (eller inåt) ska man ju också trampa så.
* Sadeln så högt att man trampar ut ordentligt.
- Förmodligen högst personligt eftersom det inte riktigt stämmer på mig. Jag sänkte en aning eftersom jag fick ont.
För att slippa fler operationer så kommer jag fortsätta köra fixed med broms, samt alternera och köra längre sträckor med växlad räser. Dessutom ska jag se till att fortsätta även efter rehabiliteringen med de balans- och styrkeövningar jag får av sjukgymnasten.
Man vill ju kunna fortsätta cykla, så det gäller att ta hand om den gamla kroppen...
Pflanzgarten stole my virginity
Re: knäslitage
tack för tipsen, tycker de låter högst relevanta! själv tycker jag att det som sliter mest är när man braomsar ner hastigheten utan att skidda, och detta är ju lättast med låg utväxling. och det går ju som sagt lika bra att göra med frambroms. så den åker på.
hej
Re: knäslitage
...skidda sliter nog mest. I början, innan teknik och muskelfibrer har satt sig, iaf. Det är en knepig onaturlig belastning som man, kanske, inte är van vid. Som att gå nerför branta trappor med mkt tung packning. Att då t.ex. skidda en trögtrampad cykel är lurigt. Att skidda en trögtrampad cykel flera ggr om dagen är lurigt. Att gå från SL kort/bil och sittande/passivt jobb/livvstil till trögtrampad skidd-fixed och dampa runt som trendriktig fejkener 24-7 är jätte lurigt. Inte helt ovanligt att folk får ont i knäna när man börjar hojja...men det är högst individuellt. Oftast så beror det på att man belastar sig för hårt.
Att byta till högre kadens är att föredra om det värker i knät/i början. Försöka hamna runt 90 - 100 rpm (där "optimal arbetsekonomi råder" vilket innebär att belastningsfördelningen i rörelsen; trampa/vila är optimal. Har med kroppens syretransport och Kcal förbränning och skit och grejjer att göra) och lära sig hantera den kadensen, och sedan stegvis hitta en allt tyngre utväxling men som fortfarande tillåter att man vistas i den kadens regionen, är det mest favoriserade tricket. Det är vanligt att man gör tvärt om utifrån villfarelsen att proffsen ju kör med tung utväxling. Man börjar med en tung utväxling (53-15 t.ex.) och sedan försöker kanske komma upp i varv. Vilket gör att man snabbt får mjölksyra, uppfukkade leder, knäont, träningsvärk och att det oftast inte går speciellt mycket snabbare (även om det upplevs som det "för man tar ju i som fan" ...som att alltid köra en bil på tyngsta växeln med argumentet "den går ju snabbast när man har i sexan").
...sedan är det fotens placering och sadelhöjd och tyngdpunkt och allt det där spelar oxo stor roll. Som sagt.
Benet bör inte vara helt rakt, utsträckt som när man står, när foten är längst ner. Foten ska kunna vara horisontell utan ansträngning. Överkroppen ska inte gunga. När vänstra foten och trampan är "klockan nio" ska smalbenet vara lodrät. Låret vågrät. Samma för högerbenet, klockan tre då. Om smalbenet "pekar" mot baknavet sitter man för långt fram. Pekar det mot framnavet sitter man för långt bak.
Foten vinklas, som sagt, "som man går". Kan ta ett tag innan man hittar läget. Bättre för löst än för hårt medans man exprimenterar. Ont på insidan av knäet? Vinkla foten utåt. Och tvärt om.
Överkroppens position spelar in oxo. Trafiköversikt v.s. aerodynamik. Spurta? Köra randonneur? Antagligen ngt mittemellan. Var man har röven i förhållande till baknav/vevparti spelar roll. Ju längre bak desto mer kraft, från rygg, men svårare att få upp kadensen. Har man ont på knäets baksida ska sadeln fram. Har man ont på framsidan av knät ska sadeln bak...brukar vara ett trick. Bara att testa. Ytterst individuellt. Igen.
Googla/Youtuba "bike", "seat", "position" osv så dyker det upp en massa vägledande riktlinjer och teorier...men det mesta är ytterst individuellt. Förutom 90-100Rpm regeln som anses fysiologiskt "bevisad"...(dock inte bortom rimligt tvivel.) Det som jag tycker är lurit när man justerar in hojjen är att det gör lite ont och känns lite ansträngt och ovant innan kroppen sas har satt sig...varför det blir väldigt vimsigt i början utav justeringen. Nu när jag vet att jag vill ha insidan av hälen nära veven och sadeln "där" och armbågen i den vinkeln osv går det snabbare. Men nöjd blir jag fan aldrig. Sisyfos liksom.
...jevlar vad långt inlägg det blev...men nu är chillin klar.
Att byta till högre kadens är att föredra om det värker i knät/i början. Försöka hamna runt 90 - 100 rpm (där "optimal arbetsekonomi råder" vilket innebär att belastningsfördelningen i rörelsen; trampa/vila är optimal. Har med kroppens syretransport och Kcal förbränning och skit och grejjer att göra) och lära sig hantera den kadensen, och sedan stegvis hitta en allt tyngre utväxling men som fortfarande tillåter att man vistas i den kadens regionen, är det mest favoriserade tricket. Det är vanligt att man gör tvärt om utifrån villfarelsen att proffsen ju kör med tung utväxling. Man börjar med en tung utväxling (53-15 t.ex.) och sedan försöker kanske komma upp i varv. Vilket gör att man snabbt får mjölksyra, uppfukkade leder, knäont, träningsvärk och att det oftast inte går speciellt mycket snabbare (även om det upplevs som det "för man tar ju i som fan" ...som att alltid köra en bil på tyngsta växeln med argumentet "den går ju snabbast när man har i sexan").
...sedan är det fotens placering och sadelhöjd och tyngdpunkt och allt det där spelar oxo stor roll. Som sagt.
Benet bör inte vara helt rakt, utsträckt som när man står, när foten är längst ner. Foten ska kunna vara horisontell utan ansträngning. Överkroppen ska inte gunga. När vänstra foten och trampan är "klockan nio" ska smalbenet vara lodrät. Låret vågrät. Samma för högerbenet, klockan tre då. Om smalbenet "pekar" mot baknavet sitter man för långt fram. Pekar det mot framnavet sitter man för långt bak.
Foten vinklas, som sagt, "som man går". Kan ta ett tag innan man hittar läget. Bättre för löst än för hårt medans man exprimenterar. Ont på insidan av knäet? Vinkla foten utåt. Och tvärt om.
Överkroppens position spelar in oxo. Trafiköversikt v.s. aerodynamik. Spurta? Köra randonneur? Antagligen ngt mittemellan. Var man har röven i förhållande till baknav/vevparti spelar roll. Ju längre bak desto mer kraft, från rygg, men svårare att få upp kadensen. Har man ont på knäets baksida ska sadeln fram. Har man ont på framsidan av knät ska sadeln bak...brukar vara ett trick. Bara att testa. Ytterst individuellt. Igen.
Googla/Youtuba "bike", "seat", "position" osv så dyker det upp en massa vägledande riktlinjer och teorier...men det mesta är ytterst individuellt. Förutom 90-100Rpm regeln som anses fysiologiskt "bevisad"...(dock inte bortom rimligt tvivel.) Det som jag tycker är lurit när man justerar in hojjen är att det gör lite ont och känns lite ansträngt och ovant innan kroppen sas har satt sig...varför det blir väldigt vimsigt i början utav justeringen. Nu när jag vet att jag vill ha insidan av hälen nära veven och sadeln "där" och armbågen i den vinkeln osv går det snabbare. Men nöjd blir jag fan aldrig. Sisyfos liksom.
...jevlar vad långt inlägg det blev...men nu är chillin klar.
The Blood I bleed is Black indeed!
Re: knäslitage
Långt men väldigt informativt! Tack..! har inte ont än och betraktar mig som van cyklist men vill mota olle i grind, så att säga.. Har jag rätt i min bedömning att 48-17 är ganska snäll utväxling men lite svår skiddad?
Re: knäslitage
ja det låter väl bra...har svårt att tänka mig att kroppen skulle uppfatta det som speciellt tungt för en van trampare.
The Blood I bleed is Black indeed!
Re: knäslitage
De flesta tränar för lite och deras arma kroppar anpassar sig aldrig att ta stryk av cykling. Allt känns obekvämt och alla försöker hitta den optimala ¨positionen¨ och en del betalar till och med pengar för någon ska med senaste metoderna ska ställa in cykeln ¨korrekt¨ åt dem. Tyvärr köper inte jag detta utan menar att man kan väl basera positionen efter klassiska metoder (finns olika) men det viktigaste är att ¨träna¨. Fastnavscyklister i gemen är klena cyklister och allt går lättare om de skulle träna traditionell lvg körning eller någon annan vxl cykelgren. Sen det där om fotens position på pedalen verkar det som att själva bromstekniken på fastnav ger en ¨ballet¨stil på pedalen -alltså tårna pekar neråt genom hela trampvarvet.
Мясо это убийство
Re: knäslitage
En annan sak som faktiskt också spelar in är stretching, hur muppigt det än låter. Fick sjukt ont i mina knän och höfter när jag började buda och därmed började cykla flera timmar om dagen.Snackade med min kiroprakter (kvacksalvar varning och hokus pokus jag vet) han sa att jag "var stel som en fotbolls spelare" och rekommenderade ett par minuter stretch före och framför allt efter jobbet. Det gjorde susen, efter två dagar försvann alla problem och jag har faktiskt blivit lite små vig.
Saken är den att om man cyklar mycket utan stretch så drar musklerna ihop sig vilket om man inte åtgärdar det ger snedbelastningar och annat djävulskap.
Saken är den att om man cyklar mycket utan stretch så drar musklerna ihop sig vilket om man inte åtgärdar det ger snedbelastningar och annat djävulskap.
http://www.budboys.se" onclick="window.open(this.href);return false;
Re: knäslitage
Håller med Ronny. Nybörjare som gör som erfarna/veteran/proffs -åkare riskerar att krackelera. Har sett det så många ggr. Och precis som du säger så finns det inga genvägar till det perfekta ljudet. Man kan ställa in och justera och försöka köpa sig till en högre snitthastighet i en hel livstid. Ju mer man kör desto mindre ont gör det och desto snabbare går det. Jag kör med sittställning som farsan visade mig på 80 talet. Klassiska vanliga LeMond style lixom.
Stretching är väl alltid bra om det upplevs som bra. Andra trix är vattenterapi (svinvarmt/iskallt typ 10x1 - 2minuter växelvis över benen), återhämtingskörning, massage, liniment...Vad som helst som mjukar upp leder och hjälper kroppen att transportera slagg. Återhämtingspass eller vattenterapi + strecth e min favvo.
Stretching är väl alltid bra om det upplevs som bra. Andra trix är vattenterapi (svinvarmt/iskallt typ 10x1 - 2minuter växelvis över benen), återhämtingskörning, massage, liniment...Vad som helst som mjukar upp leder och hjälper kroppen att transportera slagg. Återhämtingspass eller vattenterapi + strecth e min favvo.
The Blood I bleed is Black indeed!
Re: knäslitage
Håll knäna varma - det är fan a och o!
Både genom att värma upp dem innan man laddar på och genom att ha något över dem för att skydda mot fartvinden.
/Fredde
+ För stretch
+ För massage
Både genom att värma upp dem innan man laddar på och genom att ha något över dem för att skydda mot fartvinden.
/Fredde
+ För stretch
+ För massage
Re: knäslitage
det här funkar för mig:
+ styrketräning för benen
+ tid för vila och återhämtning
+ att börja försiktigt med cykling eller annan träning och lyssna på kroppens signaler.
+ styrketräning för benen
+ tid för vila och återhämtning
+ att börja försiktigt med cykling eller annan träning och lyssna på kroppens signaler.
http://affesmiddag.blogspot.com/" onclick="window.open(this.href);return false;
Re: knäslitage
Jag har precis gått från "cykla typ 15 mil i veckan" till "cykla typ 50 mil i veckan" och det har krävt en del justerande av sadeln. I början hade jag den inte tillräckligt i hipstervinkling, mellangården tog STRYK och den satt allt för långt bak. Utöver det har jag inte stretchat något eller gjort något speciellt. Det har gjort ont som fan, men känns bättre dag för dag. Om man får ont av att cykla kortare pass så bör man väl som Ronny säger tänka över sin generella hälso/kondis nivå, kanske behöver man en totalrenovering? Det som är roligt med cykling är ju att det går snabbt, man kan börja med turer på omkring 3 mil utan att det är fruktansvärt smärtsamt eller pinsamt kort. Det känns som om det går fort och man blir snabbt bättre...
men ja, hiwatt summerar det hela väldigt bra här ovan...
men ja, hiwatt summerar det hela väldigt bra här ovan...