Imorrn drar jag mot Polen
Imorrn drar jag mot Polen
Svetten lackar här hemma och pulsen är skyhög. Ångest.
Imorgon börjar resan till och igenom Polen med slutdestination Warszava. Jag cyklar växlat men de flesta andra kör fixed. Jag vågar inte ta fastnavshojen.
Tåget imorrn till Malmö Hyllie för att möta upp med 13 danskar jag knappt känner. En första lugn dag med bara sex mil på agendan. Skönt.
Ångesten? Beror på att jag är en stressad småbarnsfar som knappt hunnit cykla i år. Tänk om kroppen inte räcker till?
Men samtidigt..
Imorgon börjar äventyret.
Imorgon börjar resan till och igenom Polen med slutdestination Warszava. Jag cyklar växlat men de flesta andra kör fixed. Jag vågar inte ta fastnavshojen.
Tåget imorrn till Malmö Hyllie för att möta upp med 13 danskar jag knappt känner. En första lugn dag med bara sex mil på agendan. Skönt.
Ångesten? Beror på att jag är en stressad småbarnsfar som knappt hunnit cykla i år. Tänk om kroppen inte räcker till?
Men samtidigt..
Imorgon börjar äventyret.
- russ_meyer
- Posts: 1755
- Joined: 11 Dec 2011 15:41
- Location: Västra Frölunda
Re: Imorrn drar jag mot Polen
Lycka till! Hur lång tur blir det?
Imorrn drar jag mot Polen
Första dagen cykling avklarad.
Dagen börjar med tågstopp i Helsingborg - en timmes försening till Hyllie. Jag lämnade ett soligt Gbg för att komma till ett hällregnande Malmö. Blöt redan innan jag sätter mig på cykeln. Frambromsen går sönder. Och jag är helt klart den svagaste cyklisten.
Men danskarna är omtänksamma. Här är alla bröder. När jag har det tufft stöttar två personer upp mig och bildar klunga längst bak. Jag får tips, pepp och lite push upp för backarna. Ingen lämnas här och min glädje över det är enorm.
Jag höll ett snitt idag på 32 km/h, vilket är lite för snabbt för mig. Det utlovade snittet är runt 28 - håller vi det så klarar jag mig nog fint igenom det här.
Nu dricker vi öl inför att gå på färjan och jag är så jävla glad att få vara här. Och frambromsen är lagad tills imorgon.
Dagen börjar med tågstopp i Helsingborg - en timmes försening till Hyllie. Jag lämnade ett soligt Gbg för att komma till ett hällregnande Malmö. Blöt redan innan jag sätter mig på cykeln. Frambromsen går sönder. Och jag är helt klart den svagaste cyklisten.
Men danskarna är omtänksamma. Här är alla bröder. När jag har det tufft stöttar två personer upp mig och bildar klunga längst bak. Jag får tips, pepp och lite push upp för backarna. Ingen lämnas här och min glädje över det är enorm.
Jag höll ett snitt idag på 32 km/h, vilket är lite för snabbt för mig. Det utlovade snittet är runt 28 - håller vi det så klarar jag mig nog fint igenom det här.
Nu dricker vi öl inför att gå på färjan och jag är så jävla glad att få vara här. Och frambromsen är lagad tills imorgon.
Re: Imorrn drar jag mot Polen
Fin update! Fortsätt gärna uppdatera. Känner inspirationen komma krypande här borta.
Re: Imorrn drar jag mot Polen
Låter härligt! Hoppas du prickade in nog med missöden under första dagen, så att du slipper fler!
Re: Imorrn drar jag mot Polen
Tyvärr ser ni ut att valt det sämsta stället att dricka öl i Ystad, av de få som finns dvs.
- russ_meyer
- Posts: 1755
- Joined: 11 Dec 2011 15:41
- Location: Västra Frölunda
Imorrn drar jag mot Polen
Dag 2
Natten på färjan har varit tuff för många. Vi är 12 men har bara bokat 4 sängar. Eftersom jag är dödstrött då min son hållit mig uppe nästan hela natten före så får jag en av sängarna - lyckan! Men, jag blir förvarnad om att jag kan komma att bli väckt för ett byte. Men det sker aldrig. Jag får sova hela natten. Helt jävla fantastiskt.
Färjan lägger till kl 06.00, så vi startar tidigt. Och det är också ett snabbt uppvaknande i polsk trafik. Folk kör fort här, riktigt fort.
Efter någon halsbrytande mil på stor väg kör vi av på små vägar och det tar inte lång tid innan de små vägarna blir lera och sand. Full jävla off-road på cykel. Det tar max 10 minuter innan den första faller. Och tyvärr slår han i huvudet hårt. Sjukhus o hjärnskakning blir följden.
Men vi fortsätter, i hettan, leran, gruset och sanden. Och vi blir bättre och bättre. Vi slappnar av i kroppen och anpassar oss efter underlaget. Jag är stark idag dessutom. Sömnen och maten ger mig energi att köra på. Jag är inte den svagaste länken idag och det ger självförtroende.
Ikväll har vi tagit in på hotell. Fläsket och ölen flödar. Leran är sen länge bortsköljd och vi mår bra.
Imorgon börjar äventyret igen. Jag hoppas på en till dag där jag känner mig stark.
Natten på färjan har varit tuff för många. Vi är 12 men har bara bokat 4 sängar. Eftersom jag är dödstrött då min son hållit mig uppe nästan hela natten före så får jag en av sängarna - lyckan! Men, jag blir förvarnad om att jag kan komma att bli väckt för ett byte. Men det sker aldrig. Jag får sova hela natten. Helt jävla fantastiskt.
Färjan lägger till kl 06.00, så vi startar tidigt. Och det är också ett snabbt uppvaknande i polsk trafik. Folk kör fort här, riktigt fort.
Efter någon halsbrytande mil på stor väg kör vi av på små vägar och det tar inte lång tid innan de små vägarna blir lera och sand. Full jävla off-road på cykel. Det tar max 10 minuter innan den första faller. Och tyvärr slår han i huvudet hårt. Sjukhus o hjärnskakning blir följden.
Men vi fortsätter, i hettan, leran, gruset och sanden. Och vi blir bättre och bättre. Vi slappnar av i kroppen och anpassar oss efter underlaget. Jag är stark idag dessutom. Sömnen och maten ger mig energi att köra på. Jag är inte den svagaste länken idag och det ger självförtroende.
Ikväll har vi tagit in på hotell. Fläsket och ölen flödar. Leran är sen länge bortsköljd och vi mår bra.
Imorgon börjar äventyret igen. Jag hoppas på en till dag där jag känner mig stark.
Imorrn drar jag mot Polen
Dag 3.
Det har varit en tuff jävla dag. Vi startade sent idag, runt 11. Mina ben är fucked, så varje gång vi har en fin asfaltssträcka tappar jag i uppförsbackarna. Vädret är stekande varmt.
Men varje gång vi kör någon mil i skogen kan jag hävda mig. Det är där jag är som starkast. På asfalten är jag svagast. Idag i alla fall. Vi kör förbi små byar där människor vinkar. Naturen är vacker omkring oss. Vid varje bykiosk vi stannat vid står det en liten samling med nyfikna alkoholister. Öltimman startar tidigt här, runt 08.. Den senaste offroad-sträckan vi kör är sandfylld och vi kommer långsamt fram. Många långa partier är vi tvungna att gå för att sanden är för djup. Vattnet tar slut för alla mitt ute i skogen. När vi väl kommer ut ur skogen via en sträcka med sportgrus landar vi mitt i ett miljonprojekt. Betonghus, likadana fast i olika färger. Varje hus uppmärkt med stora siffror. Det känns som en märklig koloni. I den lilla kiosken finns bara vatten med smak. Efter den byn har vi 2,5 mil med fin asfalt, men också med tung trafik. Vissa lastbilar håller inte ut mer än en halvmeter och fartvinden sänker mig nästan flera gånger. Och jag är trött, yr och hungrig.
Vi delar på oss, de snabba får dra iväg o vi bestämmer mötesplats. Jag och en annan ligger sist. Han drar mig i 17 kilometer, trots att hans lår krampar hela tiden. Och jag är nära att gå i väggen. Dessutom rädd för att göra det då jag bonkade hårt sex timmar tidigare. Precis innan jag slår i sockergolvet möter vi de andra. Killarna i följebilen har gjort en "fixie-mix" - en påse med nötter, russin och choklad upphackat. Och cola.
På den sockerboosten blir jag stark som fan. Jag kör på stenhårt de sista tre kilometerna, och även om det inte tävlas så är jag först dit vi ska. Och det känns som en stor jävla vinst.
Till morgondagen ska jag se till att ständigt ha socker i kroppen. För jag vill verkligen aldrig mer bonka som jag gjorde idag. Det var vidrigt.
Jag har ont i fötterna, i låren, i nacken, i ryggslutet. Men, fan vad jag älskar det här. Det är så jävla mäktigt.
Det har varit en tuff jävla dag. Vi startade sent idag, runt 11. Mina ben är fucked, så varje gång vi har en fin asfaltssträcka tappar jag i uppförsbackarna. Vädret är stekande varmt.
Men varje gång vi kör någon mil i skogen kan jag hävda mig. Det är där jag är som starkast. På asfalten är jag svagast. Idag i alla fall. Vi kör förbi små byar där människor vinkar. Naturen är vacker omkring oss. Vid varje bykiosk vi stannat vid står det en liten samling med nyfikna alkoholister. Öltimman startar tidigt här, runt 08.. Den senaste offroad-sträckan vi kör är sandfylld och vi kommer långsamt fram. Många långa partier är vi tvungna att gå för att sanden är för djup. Vattnet tar slut för alla mitt ute i skogen. När vi väl kommer ut ur skogen via en sträcka med sportgrus landar vi mitt i ett miljonprojekt. Betonghus, likadana fast i olika färger. Varje hus uppmärkt med stora siffror. Det känns som en märklig koloni. I den lilla kiosken finns bara vatten med smak. Efter den byn har vi 2,5 mil med fin asfalt, men också med tung trafik. Vissa lastbilar håller inte ut mer än en halvmeter och fartvinden sänker mig nästan flera gånger. Och jag är trött, yr och hungrig.
Vi delar på oss, de snabba får dra iväg o vi bestämmer mötesplats. Jag och en annan ligger sist. Han drar mig i 17 kilometer, trots att hans lår krampar hela tiden. Och jag är nära att gå i väggen. Dessutom rädd för att göra det då jag bonkade hårt sex timmar tidigare. Precis innan jag slår i sockergolvet möter vi de andra. Killarna i följebilen har gjort en "fixie-mix" - en påse med nötter, russin och choklad upphackat. Och cola.
På den sockerboosten blir jag stark som fan. Jag kör på stenhårt de sista tre kilometerna, och även om det inte tävlas så är jag först dit vi ska. Och det känns som en stor jävla vinst.
Till morgondagen ska jag se till att ständigt ha socker i kroppen. För jag vill verkligen aldrig mer bonka som jag gjorde idag. Det var vidrigt.
Jag har ont i fötterna, i låren, i nacken, i ryggslutet. Men, fan vad jag älskar det här. Det är så jävla mäktigt.
Re: Imorrn drar jag mot Polen
Kul dagbok! Men var fasen är packningen? Ser inte ens en sadelväska på någon av cyklarna?
- russ_meyer
- Posts: 1755
- Joined: 11 Dec 2011 15:41
- Location: Västra Frölunda
Imorrn drar jag mot Polen
Växlar förare efter humör.