FIXEDGEAR.SE

Jag har funderat en del på egenskaper hos olika typer av rör. Det finns självklart massor att läsa från ex Columbus kring tankar med olika rörsatser etc. Nu är jag däremot intresserad av att höra om era upplevelser av olika rör. Självklart påverkas upplevelsen av många olika faktorer så som: geometri, byggmetod, komponentval, användningsområde, hur sliten ramen är, styrka hos cyklisten etc. Dock finner jag rör intressant!
Jag börjar med mina erfarenheter från cyklar jag ägt:

Columbus MAX - Mycket styva rör, minimalt flex, absorberar ojämnheter i marken dåligt. Man får ta i rejält för att cykeln skall svara men gör man det får man betalt.

Columbus SL - Väldigt sladdriga rör, känns som om ramen vill vika sig när man tar i, absorberar ojämnheter i marken väl.

Columbus SLX - Något mellanting mellan MAX och SL, ganska skön kompromiss för lvg-cykling på landsväg.

Columbus Aelle - Lite svajjig känsla men kan bero på stor ram.

Reynolds 531 - Mjuka bekväma rör, passar fint på ojämnt underlag då vibrationer dämpas fint, gaffeln känns väldigt mjuk och flexig dock.

Oria KK - Trevliga rör som ger god respons utan att vara stötiga, mycket styv gaffel.

/Lars

Nu har jag ju inte provat så mycket, men hade en landsvägsram i Columbus SL som jag, precis som du, upplevde som en rätt sladdrig rörsats, jämfört med min ram i Reynolds 531 som jag hade innan. Bekväm ram, men Reynoldsramen kändes snabbare liksom.

Beaterhojen har någon sentida Reynolds-sats som heter 520, som verkar produceras för typ billiga fixies som vill kunna sätta en Reynoldsklibba på ramen. Jag upplever ramen som ganska styv jämfört med de gamla landsvägsramar jag haft i SL och 531, utan att vara tyngre eller överdrivet stötig. Det kan förstås spela in att de gamla ramarna är uppmjukade efter användning, eller nåt.

Någon som har någon erfarenhet av true temper?

min diamant är i columbus sl tror jag, i alla fall står det columbus på den och det är 27.2-stolpe utan spiraler i rören och då ska det vara sl säger de som vet, och den är nog det styvaste jag har. märker ingen direkt skillnad mot lvg-merckxens slx, fast den är å andra sidan lite flackare i vinklarna och har mer rake så det kanske kompenserar. i alla fall är diamanten lika styv som min kilo i 520 och *mycket* styvare än fransmannen i 531. förresten så ljög jag inser jag nu, ns analogen i nån modern trippelreducerad cromoly är i särklass styvast men den har ju rejält oversizade rör och väger nog några hundra gram mer också.

De flesta har väl koll på det, men det är väl bra att informera/påminna om att det enbart är dimensionerna på rören som påverkar styvheten/flexet i ramen. Alla sorters järn och stål har samma värde på elasticitetsmodulen. Det spelar alltså ingen roll vilken sorts stål rören är gjorda av för hur ramen beter sig (så länge inte rören belastas så mycket att de faktiskt knäcks...) - det är bara väggtjocklek, diameter och längd på rören som spelar någon roll.

Det där köper jag inte riktigt, hur menar du? En legering med 100% krom bör väl ha samma elasticitet som krom, en med 0% samma som järn och en med typ 5% eller vad det nu brukar vara någonstans däremellan enligt någon fin kurva? Sen är det ju andra metaller i också i olika proportioner. Fast jag är ingen materialexpert så jag är redo att bli motbevisad.

Alla sorters stål har i princip* samma elasticitetsmodul - dvs. att materialet ger efter, flexar, lika mycket för en given belastning oberoende av vilket sort stål det är. Detta gäller tills materialet belastas så mycket att det knäcks/stukas/kraschar. Var den gränsen är är, är det dock en stor skillnad på mellan olika stålsorter. Men så länge en cykel inte har sådana rör att de böjs krokiga när man använder den, är det alltså bara rörens dimensioner som bestämmer hur den känns att cykla på.

"100% krom" - krom är en helt egen metall med andra egenskaper än stål. Det ingår krom i många stålsorter, men det blir faktiskt ingen större skillnad på elasticitetsmodulen för de stålsorter som används för konstruktion oavsett hur mycket krom det än är i (gissar på att en del sorter kan ha upp till 40% krom?). Mysko, men så är det.

(* Som alltid är det här en sanning med modifikation - elasticitetsmodulen skiljer sig faktiskt lite för några extremer av stål, men för allt som någonsin har använts till cyklar, finns det ingen skillnad...)

Det förklarar ju i alla fall styvheten i min banram jämfört med landsvägsramarna: Tjockare rör.

Men hur är det med mjuknade ramar? Du Naugas som verkar ha koll kanske vet något om det. Vissa hävdar att det är struntprat? Men hur förklarar man annars skillnaderna här i tråden i upplevd styvhet mellan olika ramar i samma rör?

Naugas wrote:"100% krom" - krom är en helt egen metall med andra egenskaper än stål

my point exactly. jag är gammal ingenjör så jag kan principerna men jag har aldrig jobbat med stål. i min värld får stål som är blandat med krom en del av kromets egenskaper, beviset för det är att någonstans nära 100% krom så får materialet naturligtvis kromets egenskaper. men du säger alltså att elasticiteten är densamma upp till i alla fall 40% och då tror jag dig, jag hävdar verkligen inte att förhållandet måste vara linjärt utan det beror ju på de blandade materialens egenskaper, kristallstrukturen som bildas och en massa andra grejer antar jag. intressant i alla fall, jag behöver nog googla lite.

http://www.slowtwitch.com/mainheadings/ ... Bike-35002

kjellsnell, det där att man måste ta i rejält för att MAX ska svara är väl inte riktigt hur det är utan snarare att den svarar betydligt bättre än något som flexar och upplevs som mer mjukt.
Oavsett cyklisten styrka och köregenskaper så förr när stål var det som användes, så valde en del mjukare ram än vad man kunde förvänta sig av dem.
En del rörsatser var dagsländor som MS. Otroligt styvt som nytt men med kort livslängd.
Passade bra till kompakta pursuitramar men linjeramarna är inget att hurra över.
Nackdelen med att analysera äldre ramars egenskaper är just vad ravelax poängterade att det rör sig om begagnat och att en del ramar/stål mattas ut fortare men har man testat flera av samma tillverkare får man en fingervisning om deras beskaffenhet.

ravelax wrote:Det förklarar ju i alla fall styvheten i min banram jämfört med landsvägsramarna: Tjockare rör.

Men hur är det med mjuknade ramar? Du Naugas som verkar ha koll kanske vet något om det. Vissa hävdar att det är struntprat? Men hur förklarar man annars skillnaderna här i tråden i upplevd styvhet mellan olika ramar i samma rör?

"... upplevd styvhet mellan olika ramar i samma rör?": Olika längd på reduceringen av rören ger olika styvhet även om det är samma sorts rör, kan vara stor skillnad, men det är ju inget man ser på utsidan. Kan även vara tillverkaren som kapat rören lite olika, så att reduceringarna (egentligen de oreducerade bitarna...) är förskjutna jämfört med andra ramar med samma mått har. Och sådant kan vara gjort högst medvetet.

Angående mjuknande ramar så är det bara en myt.

"Metal fatigue and failure occur, but they do not change the elastic response of the metal. Steel (and of course aluminum and other common metals) have been metallurgically characterized over more than a century to a precise understanding. None of this research has shown the possibility of perceptible change in elastic response from any stresses to which a bicycle frame might be subjected."

Från http://sheldonbrown.com/brandt/frame-soft.html , skrivet av Jobst Brandt, mannen som aldrig någonsin har haft fel... (obs. ingen ironi... ) Där på sidan står lite mer om elasticitet hos stål förresten såg jag.

Kolla även http://janheine.wordpress.com/2012/03/1 ... oing-soft/

jag tänker mig att det är lödningarna som börjar flexa, eller kanske rost på insidan som gör rören tunnare? nåt är det ju det har jag helt klart märkt.

om jag minns min hållfasthetslära så är det bara snittarean som påverkar dragdeformationen medan avståndet denna area är från mitten påverkar böjning och framför allt vridning, det är därför oversizerör är styvare fast de inte nödvändigtvis väger mer. dock är de ju då tunnare och borde då deformeras lika mycket i längsled ändå? vad jag försöker säga är väl att det är fullt möjligt att en ram har olika egenskaper vad gäller kurvtagning och klättring vs acceleration och spurt enbart pga materialval? en hel vetenskap som sagt.

abacaxi wrote:/.../
vad jag försöker säga är väl att det är fullt möjligt att en ram har olika egenskaper vad gäller kurvtagning och klättring vs acceleration och spurt enbart pga materialval?
/.../

Olika egenskaper enbart utifrån materialval? Alltså, om vi pratar olika sorters stål i ramen på en cykel, är det enda som betyder något dimensionerna på rören/ramen - diameter, tjocklek, pressningar osv. Olika kvalisorter på stålet har ingen betydelse i sig.

(Jag hoppas det är självklart att cyklar som är gjorda med billigt, svagt stål i rören av nödvändighet har tjockare väggar i rören än de som är gjorda av dyrt, starkt stål, och därmed har helt olika egenskaper?

Där folk oftast villar bort sig i skrock och myter är alltså bland de dyrare sorterna av olika tillverkares rörkvaliteter, de tunnväggiga, där olika tillverkare kan ha precis samma mått på rören, men folk tycker sig ändå märka skillnader utifrån vilken stålsort det är...)

Naugas wrote:Olika egenskaper enbart utifrån materialval?

en rörsats är alltså ett material menar jag, vad rören sen är gjorda av har vi ju kommit fram till inte spelar så stor roll. men medan ytterdiametern på ett rör påverkar dess styvhet så påverkas inte dess elasticitet i längsled om det är lika mycket gods totalt. jag gissar att dessa egenskaper påverkar cykelns styvhet på olika sätt i olika sammanhang.

Ja just det - utformningen och dimensioneringen av rören och ramens ingående delar är de enda faktorer som påverkar ramens beteende och flex, vad gäller ramar av stål. Kvaliteten på stålet påverkar inte det minsta. (Så länge inget knäcks/stukas, som sagt...)

Georgina Terry's podcast, där hon och Jan Heine diskuterar rör och vad som får en cykel att "plana":
http://community.terrybicycles.com/medi ... laning.mp3

I övrigt, läs Naugas poster...

True temper: Styva men fortfarande bekväma rör. Men där det faller är nog vikten.

kjellsnell, det där att man måste ta i rejält för att MAX ska svara är väl inte riktigt hur det är utan snarare att den svarar betydligt bättre än något som flexar och upplevs som mer mjukt.
Oavsett cyklisten styrka och köregenskaper så förr när stål var det som användes, så valde en del mjukare ram än vad man kunde förvänta sig av dem.

Det jag menar är väl snarare att om man trycker ifrån på en ram i SL eller 531 så känns det som om en del av kraften "går förlorad" i flexet i ramen. Med min MAX-ram känns det som om kraften förs direkt över till hjulen och omvandlas till fart. Det var lite otydligt uttryckt av mig.

Bratt wrote:True temper: Styva men fortfarande bekväma rör. Men där det faller är nog vikten.

I förhållande till vadå ? De har ju flera olika rörsatser. Trodde snarare att de var åt det lättare hållet om man skulle generalisera. Tror tex s3 har rekommenderad viktgräns på 190 lbs.