Fråga Ronny

[J2000E]

Ronny - har du (eller mot förmodan någon annan) kännedom om några team-cyklar/bilder på teamcyklar från perioden precis efter att Campagnolo fått ordning på Delta-bromsarna men där cyklisten/teamet valt att köra första Chorus monoplaner-bromsarna istället. Av vikt-, och/eller effektskäl. I övrigt full Record - så klart. Jag vet att jag sett bilder på någon i toppskiktet på en tempo-, eller klättercykel men kommer inte ihåg vem. Att många körde cobalto ihop med C-Record är ju allmänt känt men jag är säker på att första generationen Chorus monoplaner fick göra tjänst också. Har du något att tillföra i frågan?

Jag fick ju en fin gammal Girardi-Regal av min bror för ett tag sedan. Nu fick jag tillbaka den första generationens Chorus-grupp jag lurade på honom för hundra år sedan....bromsarna är ju sk-tfina! Jag har dock för svag självbild för att våga använda dem ihop med Record utan att kunna stödja mig på något faktamässigt.
Mvh
JE

[Ronny]

Jag kan tillföra att jag får flashback och vet att jag har sett det. Inget ovanligt annars med märkliga blandningar hos proffstallen. Moser körde ibland med full SR med blott bakvxl. C-Record och ibland med en Delta i bak och SR i fram. Även märkliga kombinationer av vxl reglage och växlar och allt för en personlig utvärdering av komponenter. Det är bra att ha en referens så man inte ¨gör fel¨ men sen anser en del ¨newbies¨ att det är fel och inte porr med blandade grupper men som sagt inget ovanligt med blandat.
Ska kolla efter bilder och tror jag kan fixa fram det.

[Jonatan F]

On byggtrådstråden;


Nu kanske det här är en fråga som ställs för ofta, har hört den refererad till som "sök och du skall finna" men aldrig hört varför. Jag undrar varför tt-cyklar har bakhjulet så långt under sadeln, alltså så kort hjulbas bakåt sett. Jag gjorde en snabb google på bikeforums och google och de enda svar jag kunde hitta var kvickare styrning och styvare cykel. Men många tt-cyklar gjordes ju med kurviga rör för att få kort hjulbas vilket försämrar styvheten alltså låter det lite kontraproduktivt. Och varför skulle man vilja ha kvick styrning när man ligger ensam i hög hastighet km efter km? Har för mig att jag läst något om att ha kraften under tyngdpunkten men jag får inte ihop det med min bristfälliga fysiska skolning?

[Ronny]

Det du refererar till är såklart 80-tals tempo och under det skedde mycket med utvecklingen av tempocyklarna under 80-talet. Dels aero biten men även ett större urval av ramrör som bidrog till bättre och styvare ramar.
Grundkonceptet hos en tempocykel är aero och stabilitet. En orolig cykel är det sista man vill ha under en tempolopp när det ger tidsförluster såväl i ens ansträngningar att hålla cykeln på linje. Att tappa koncentrationen pga. att man har en cykel som är svårkörd är givetvis en katastrof när allt måste ¨stämma¨ under ett lopp.
I samband med att man började använda mindre framhjul i fram såväl 650C och ibland 24¨ började man även att korta ner cyklarna och det var något man redan gjorde med bancyklarna.
Det är fåtal professionella cyklister som har betytt så mycket som bla. Francesco Moser och senare Graham Obree, för ban och tempocyklar. Visst var det timrekordet som de två var sysselsatta med som bidrog till deras revolutionära konstruktioner.
Moser är det proffs som under 80-talet som betydde mest hur en tempocykel kunde vara konstruerad. Visst hade han hjälp av ingenjörer och andra men han hade en analytisk förmåga som ett fåtal proffs hade. De flesta utförde blott sin uppgift att trampa och kan inte ens idag ge några tillförlitliga svar och information om cyklarnas köregenskaper.
De cyklar som byggdes för träning under 83-84 är alla baserade på ett identiskt koncept som är korta kedjestag, vertikalt samt böjt sadelstolpsrör, sluttande topprör som även var ovanligt långt och sist 700C i bak och 650C i fram.
De första prototyperna är extremt korta baktill såväl banramarna som temporamarna. Moser använde även temporamarna på bana såväl växlade eller fixerade. Anledningen till att man ville ha bakhjulet nära sadelstolpsröret var inte en aero grej utan att få cyklistens vikt så långt bak som möjligt när det skjuter på framåt och ger en snabb cykel. Vad som var viktigt var att han bibehöll sin körposition från lvg cykling.
Fotona här på Moser ger en bra fingervisning om hur Moser satt och om ramens geometri. Notera den extremt korta styrstammen som är kort pga. det långa toppröret (främre geometri) sen hur långt bak han kommer över bakhjulet.






Nackdelen med dessa prototyper var det långa toppröret som gav en kort styrstam. Detta bidrog till en cykel som var instabil i fram med dålig viktdistribution. Om man drar en lodrätt linje från greppet på styret hamnar den bakom centrum på navet men bör hamna framför navcenter för att ge stabilitet.

Till själva rekordet hade Moser en ny ram som fortfarande var lika kort bak till men den var med kortare topprör/nedre rör samt annan gaffel rake och med en 120mm lång styrstam. Cykeln var betydligt förbättrad och stabilare och var lättare att hålla på linje. Detta var även grundkonceptet på temporamen han använde vid sina berömda tempolopp under Giro d'Italia. Skillnaderna var få mellan banversionen och tempoversionen; temporamen fick förlängda kedjestag när cykeln blev alltför instabil med så kort hjulbas vid lvg. körning med dubbla diskhjul. Detta lvg. koncept var även det han använde sig vid det senare vid rekordet i Milano 1986.

Träning i Mexiko med rekordcykeln.


Milano 1986. Notera hur otajt det är...


Böjda ramrör är starka som nya men har en kortare livslängd. Detta var givetvis inget problem för Moser och proffsstall med god ekonomi. De första ramarna Moser körde på var byggda i SLX som visade sig inte vara optimalt rör för böjning pga. av förstärkningar i röret som deformerades vid böjningen. Man använde sig även SL men det var Oria som blev det dominerande röret under senare produktion hos Moser. Det var även att man ville få lättare ramar och med Oria GM0.0 fick man det men nackdelen var en ram med ytterligare förkortad livslängd. Röret var främst tänkt för ramar för bergsetapper och tempo.

Vad jag har försökt förklara gäller en temporam med 650C i fram. Tar vi istället en ram med 700C i fram kan man korta ner ytterligare i bak pga. den stabilare fronten och detta är precis vad engelsmännen gjorde med sina temporamar med bangaffeländar. Men även här får vi samma reaktion och problem med en extremt kort hjulbas kommer en känslig och svårkörd cykel. Fördelen var att man aldrig körde med diskhjul i fram på dessa ramar.

Det där med kvick styrning förstår jag mig inte på alls när en kvick cykel som man kan
kasta snabbt åt sidan är det sista man vill ha hos en temporam som ska gå på räls.

[Jonatan F]

Fantastiskt uttömmande svar! Strålande! Och ja, självklart var det 80-talare jag menade. Kul med all ytterligare info med (engelsmännens cyklar osv).

Dock undrar jag fortfarande lite hur det praktiskt går till, är det ergonomi? Har man en motor och ett hjul borde det väll inte spela någon roll vart motorn sitter i förhållande till hjulet så länge inte cykeln stegrar sig etc. Eller?

[starground]

Käre, allvetande orakel:
Vad är det för manick som Moser har på vänster handled (dold under spandexen på sista bilden? UCI, såg ni det här?)? En epo-injektor, fult armbandur eller AM-radio (15235kHz Vatican Radio)?

PS. För övrigt är det nog inte Moser på bilderna, utan Paul Weller. DS

[RZ-1]

Jonatan F: Det har väl med viktdistributionen att göra, mindre vikt på gaffel/styrkombo för mer stabilitet i styrningen.

[Nils]

Tvärt om tänker jag, ju mindre vikt desto mer nervös styrning..

[Ronny]

Käre, allvetande orakel:
Vad är det för manick som Moser har på vänster handled (dold under spandexen på sista bilden? UCI, såg ni det här?)? En epo-injektor, fult armbandur eller AM-radio (15235kHz Vatican Radio)?

PS. För övrigt är det nog inte Moser på bilderna, utan Paul Weller. DS

Det är en pulsmätare som var något Moser förnyade träningen med. Man sätter max resp. lägsta puls och den kan även ge signal via en öronsnäcka om man avviker.

[starground]

Tack, Ronny!
Han var verkligen banbrytande, den där Moser!

[decadent]

Спец.заказ

Här åker man iväg till den förbjudna zonen i Tunguska och slåss mot zombies över helgen (attans, outad som lajvare) och så har de vise rotat fram härligt arkaisk info om den blåa gulagcykeln. Härligt! Snart kommer några egna bilder av ramen hoppas jag. Tänkte bygga upp den med komponenter i backelit och fulgjuten magnesium.

/m

[Ronny]

Fantastiskt uttömmande svar! Strålande! Och ja, självklart var det 80-talare jag menade. Kul med all ytterligare info med (engelsmännens cyklar osv).

Dock undrar jag fortfarande lite hur det praktiskt går till, är det ergonomi? Har man en motor och ett hjul borde det väll inte spela någon roll vart motorn sitter i förhållande till hjulet så länge inte cykeln stegrar sig etc. Eller?

Kolla in detta som ger bra info. http://en.wikipedia.org/wiki/Bicycle_an ... e_dynamics

Visst handlar det om ergonomi när vissa extrema positioner inte fungerar under alla förhållanden eller för alla cyklister då det gäller tidsrekord.

[J2000E]

Ronny - har du kvar MAX-gaffeln i Bianchi celeste?
Om "ja" - kan jag låna den för färgmatchning?
Mvh
JE

[Ronny]

Ronny - har du kvar MAX-gaffeln i Bianchi celeste?
Om "ja" - kan jag låna den för färgmatchning?
Mvh
JE

Nej sålde den till en tysk som raskt la ut den på ebay och tjänade en extra slant.
Vad är det för Bianchi du stökar med?

[atomlab]

Borde kanske ta detta i Corsa tråden. Men är lite riktat till expertiser.

C-record sheriff 7 star. Vad är grejen med dom naven och varför finns dom inte i några kataloger?

[J2000E]

OK - synd. Stökar med ett fyrtal i ess. En 1964 Specialissima, en 1974-76 Specialissima, en Centenario och en Proto. De första tre är ju "enkla" när det kommer till kulörer men hur stor är chansen att få träffa på en till Proto? Din gaffel var nog ganska säkert till en dylik (700c och 59 (edit: jag menade långt gaffelrör) diskvalificerar väl det mesta i tempoväg under den perioden).
Ingen ko på isen. Det gäller bara att hitta en reparto corse Bianchi fr 1988-92 så är kulören ordnad. En x4 vore perfekt.

Proto är en ganska okänd stjärna men var top of the line 88-92. Avsevärt dyrare än exempelvis x4 och lika ovanliga som vita korpar. Tyvärr finns det en del förvirring - Proto är modellnamnet men vissa har felaktigt tolkat det som "prototyp". Proto är dåligt dokumenterat på nätet men det finns lite katalogbilder på japanska "my Bianchi"
Mvh
JE

[mabar]

Är denna colnago ram ok?
Värd sitt utsatta pris?
Har gått några rundor nu utan försäljning.

http://www.ebay.es/itm/ws/eBayISAPI.dll ... RL:ES:1123

Tackar för eventuell input.

[måns]

Det är ju en väldigt ambitiös restaurering men likväl just en restaurering och således vet man inte vad ramen varit med om eller vad som döljer sig under lacken i form av spackel eller strukturell rost mm. Det gör det också svårare att identifiera/säkerställa rörtyp.

Kan vara därför folk tvekar..

[Ronny]

Nej Colnagon liknar skit rakt över. Lackeringen är under all kritik det är så mycket slarv så jag ids inte ens gå igenom allt. Detta är typisk hastig slarv renovering av någon som gör det med blott en ambition att tjäna pengar på okunniga köpare.
Hela den här biten med renoverade ramar är något som irriterar mig speciellt när de inte kan visa bilder på ramen före de påbörjade arbetet med att återställa den.
Det är något som gör mig riktig förbannad när det gäller cyklar med den här löjliga hemlighetsmakeriet att inte visa utan dra ¨spännande¨ historier om ens det.
En anledning till det är utan tvivel att kunna fejka ramen och få ett större intresse och pris. Något som är lite svårare att göra inom säg veteranbilar att dra lögner ¨jo en Hudson Terraplane 5 fönster kupé sen står man med en Ford¨....det liksom funkar inte sen har man inte mystiken med rör.

[Fixen]

Mycket slarvigt med ventiler som pekar snett på Zeusen.

Vad är det som gör att ventilerna pekar snett ibland?